Lördag....
Jag vet inte varför jag tar åt mig av ditt beteende.. Vid det här laget borde jag ju veta hur du fungerar, men lik förbannat blir jag ledsen och känner mig värdelös från din sida... Jag vet att du vill ha ett liv utan förpliktelser och jag menar verkligen inte att du ska göra saker bara för att jag vill men tycker att du kan säga på en gång hur du vill ha det.. Det känns som att du väntar på att något bättre ska dyka upp innan du bestämmer dig helt... Och du verkar inte helt övertygad trots att du har gjort ditt val...
Jag vet att du inte vill såra mig men det som gör att jag blir sårad är att du aldrig säger rakt ut hur du tycker och tänker... Du säger bara "vi får se", och sen kan du vara jättesvår att få tag på och då tycker jag att det nästan alltid låter som en dålig bortförklaring...
Jag vet inte, det kanske är jag som har fått fel uppfattning men det är såhär jag uppfattar våran relation... Jag vet mycket väl att du inte har det lätt, vi sitter i stort sett i samma sitts, men jag tycker ändå att av den anledningen borde du kunna berätta för mig precis som det är... Vill du inte, då vill du helt enkelt inte och det accepterar jag... Men oftast när du inte vill då kommer du med nån bortförklaring och jag tror faktiskt att jag har lärt mig att genomskåda dessa dumma bortförklaringar... Jag vill bara att du ska säga PRECIS som det är... Skulle bespara oss båda väldigt mycket... Dig, ditt dåliga samvete och mig, mina tårar och känslan av att känna mig värdelös...
Det du gör är omedvetet men det sårar mig så otroligt mycket...
Jag älskar dig oerhört mycket och det vet du...
Blir bara så ledsen ibland....
Kan säga att detta är skrivet i frustration men det är precis såhär jag tycker och tänker... Hoppas innerligt att jag har fått fel uppfattning! Håller tummarna hårt för det....
Puss&Kram
Johanna
Jag vet att du inte vill såra mig men det som gör att jag blir sårad är att du aldrig säger rakt ut hur du tycker och tänker... Du säger bara "vi får se", och sen kan du vara jättesvår att få tag på och då tycker jag att det nästan alltid låter som en dålig bortförklaring...
Jag vet inte, det kanske är jag som har fått fel uppfattning men det är såhär jag uppfattar våran relation... Jag vet mycket väl att du inte har det lätt, vi sitter i stort sett i samma sitts, men jag tycker ändå att av den anledningen borde du kunna berätta för mig precis som det är... Vill du inte, då vill du helt enkelt inte och det accepterar jag... Men oftast när du inte vill då kommer du med nån bortförklaring och jag tror faktiskt att jag har lärt mig att genomskåda dessa dumma bortförklaringar... Jag vill bara att du ska säga PRECIS som det är... Skulle bespara oss båda väldigt mycket... Dig, ditt dåliga samvete och mig, mina tårar och känslan av att känna mig värdelös...
Det du gör är omedvetet men det sårar mig så otroligt mycket...
Jag älskar dig oerhört mycket och det vet du...
Blir bara så ledsen ibland....
Kan säga att detta är skrivet i frustration men det är precis såhär jag tycker och tänker... Hoppas innerligt att jag har fått fel uppfattning! Håller tummarna hårt för det....
Puss&Kram
Johanna
Kommentarer
Trackback
